Dela nyhet
En svart helg i December - Vi blickar framåt
17 dec 2018 0 kommentarer
Som jag skrev förra veckan så nämnde jag att V50 skulle bli en tuff vecka. Det blev den också, men inte på det sätt jag förutspått. Jag hade räknat med 15-20 st helt utmärglade tonåringar som knappt skulle orka med hörnen under denna veckas träningar. Men att självförtroendet och hoppet skulle vara lika platt som en nylagd fyrvägskorsning hade jag inte räknat med. Veckan och helgen var tuff, helt klart. Men som alla idrottsstjärnor säger, bara att bryta ihop och komma igen.
Vi började helgens matcher med att packa in i bilarna och leta oss fram till Olandshallen, Alunda på en kavalkad av småvägar i ingemansland(förlåt till alla som bor där). Alunda är en motståndare där man på förhand vet att matchen kommer innehålla tre ingredienser; mål, hawaii-spel och allting toppat med mindre kaos. Varför mindre kaos? Inget illa mot Alunda i sig, men efter x-antal mål och kontringsspel ifrån båda håll så brukar huvudet vända på sig både en och sju gånger. Så tillslut brukar man tappa allt vad ramar och uppsel heter.
Det var en intensiv match, resultat 5-4 till Alunda efter första och det var som uppdukat för en händelserik match. Jag kommer inte summera matchehändelserna mer än att Alunda drog det längsta strået och vinner med 10-8. Jag summerar det istället såhär(ingen skugga över Alunda vill jag poängtera);
* Trasig axel
* Skott på känsligt ställe
* Olycklig Knä-mot-knä-skada
* lätt stukad fot
Vi avslutar matchen med ca 8-10 man och det var ett hårt sargat lag som fick packa väsorna och åka hem till Gävle igen och ladda om inför Söndagen. Vill skicka ett stort plus till Alundas lagkapten Emil Sjödin för hans totalt respektlösa spelstil med med stort ledarskapshjärta. Kom ihåg vart ni läste namnet!
Efter att ha laddat om med en god natts sömn var det dags att samlas på Arena Jernvallen på Söndagen för ett hett Gästrikederby mot SAIK i JAS-serien. Inför matchen hade vi allt i egna händer; 3 poäng skulle innebära direktkontakt med 4:e platsen och sen öka avståndet ner till SAIK. Det var som uppdukat för en intensiv match.
Första perioden startar i rafflande fart, dock lite halvknackiga avslut ifrån båda lagen i början då det tog en stund att känna på varandra. Som alltid.
Objektivt sett så tycker jag det är vi som för matchen. Första slutar 2-2 och det känns som om vi har nåt bra på gång.
I andra så var vi det absolut bättre laget, vi skapade hela tiden och radade upp målchanser. Det visar sig också på tavlan när vi går till pausvila med 3-5. En trygg 3-5 ledning måste jag säga.
Sluetet utav matchen var allt annat än trygg. Orken försvann och SAIK ångade på utan dess like. Vi blev väldigt tillbakatryckta och dom förde matchen rätt igenom. Sen kom JAS-historiens absolut underligaste 32 sekunder att utspela sig. Med risk att låta hård och partisk så väljer jag att avsluta såhär;
SAIK vs Runsten 6-5 20.00 (läs 20.01)
Ibland har man inte marginalerna eller innebandygudarna med sig på sin sida, det här var en sådan match. Avskyvärt tung förlust, ridå ner och tomhet var det som fyllde båset efter allt som skett. I min värld är det mest tomt för att vi lät det hända redan från början. Efter andra periodens fantastiska spel så hade jag hoppats och trott på ett bättre avslut, men SAIK ville annat.
Som första stycket lyder; Bara att bryta ihop och komma igen.
Nu väntar en full träningsvecka, lite julledighet och sen sticker vi till världens vackraste stad för världens häftigaste turnering!